När Alexy vaknade igen låg Emely tätt intill honom.
Hennes ansikte var förvridet av smärta.
Han såg hur hennes tårar sakta trillade ner.
Just då fick han syn på hennes ben.
Det blödde...Och lite var det inte.
Alexy vände snabbt blicken ner i golvet.
Efter en stund kände han hur Emely höll hårdare
i Alexys arm. Sssnälla...hjälp mig grät hon och
fick i från sig häftiga snyftingar.
Som en automatisk reflex la Alexy armen om Emely och kramade
henne.
Plötsligt kändes det som om Alexys sätt Emely förut för länge sedan.
Det var som att Emely tänkte exakt samma sak.
För just då vände hon sig om och tittade ännu en gång i Alexys ögon.
Hennes ögon var klarblåa och hon log.
Just då visste han vem hon var...Emely var...
Hans överlyckliga tankar avbröts när Bowser kom in i rummet igen.
Han såg riktigt arg ut.
I handen hade han en piska.
Jasså...Ni verkar känna igen varandra igen. Då blir det bara roligare
att slå ihjäl Emely skrockade han.
Sedan gav han ifrån sig ett fasansfullt skratt.
DU RÖR HENNE INTE röt Alexy och kastade sig villt omkring.
ALEXY!
Alexy vände sig om mot Emely.
Bowser hade ett stadigt grepp om Emely
och var berädd att kasta omkull henne.
ALEXY skrek Emely ännu en gång.
EMELY! Skrek Alexy tillbaks och försökte
villt komma låss.
Alexy!! Förlåt mig fick hon fram innan hon kastades mot golvet.
EMELY!!! skrek Alexy och böjde sig förtvivlat över Emelys livlösa kropp.
Inte igen...SNÄLLA skrek han och böjde sig gråtande över henne.
Hej Emely! Det är jag Hh jag vill bli din nya skrivare! Har redan två bloggar! :) Tänk på det! // Hh
SvaraRadera